Äggbranschen har lyckats med målet att sänka dioxinnivåerna i de ekologiska äggen. Halterna av dioxin i värpfoder ligger under de tillåtna gränsvärdena. Det visar den undersökning som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA har genomfört.

Resultaten från undersökningen visar bland annat att

• äggbranschen har lyckats med målet att sänka dioxinnivåerna i äggen,
• halterna av dioxin och dioxinlika PCB i värpfoder ligger under gränsvärden och åtgärdsgränser,
• åtgärdsgränsen för dioxin i fiskmjöl i vissa fall överskrids, vilket innebär att utredning och noggrann uppföljning av dioxinhalt i fiskmjöl krävs av foderföretag som använder fiskmjöl,
• dioxin och PCB i ägg, värpfoder och fiskmjöl hade vissa likheter i ”kongenmönster”.

Anledningen till att ekologiska ägg har något högre dioxin- och PCB-halter än konventionella ägg är, enligt en teori, att fiskmjöl ingår i hönornas foder. Fiskmjöl är en viktig råvara i ekologiskt värphönsfoder eftersom rena aminosyror inte får användas i sådant foder.

– Det kan inte uteslutas att den låga nivå av dioxin som tillåts i foder i vissa fall kan leda till att gränsvärden eller åtgärdsgränser för dioxin i ägg överskrids. Dioxiner är miljögifter och man strävar kontinuerligt för att minska intaget av dessa. Resultaten från studien kommer att överlämnas till EU-kommissionen, för att kunna beaktas vid kommande översyn av gränsvärdena för dioxin i foder, säger Kersti Andersson på Jordbruksverket.

Källa: Jordbruksverket

Inlägget Dioxinhalten i ekologiska ägg sjunker dök först upp på VeterinärMagazinet.

11 forskningsprojekt inom AniCura tilldelas medel ur gruppens forskningsfond. Det projekt som tilldelas medel i år bedrivs  i Nederländerna, Schweiz, Sverige och Tyskland. Tanken med stödet är att veterinärer utanför universiteten ska kunna bedriva klinisk forskning.

Sedan 2015 stöttar AniCuras Forskningsfond kliniska forskningsprojekt inom koncernen. AniCuras Vetenskapliga Råd utvärderar ansökningarna och beslutar vilka projekt som ska tilldelas medel.

– Årets forskningsprojekt addresserar flera viktiga djurhälsofrågor som drabbar många djur, exempevis knäledssjukdomar och allvarliga bakterieinfektioner. Jag ser mycket fram emot att följa utvecklingen, säger Anna Tidholm, ordförande i AniCuras Vetenskapliga Råd.

Kriterierna för att tilldelas medel ur AniCuras Forskningsfond handlar om akademisk kvalitet, förutsättningar för publikation i en granskad veterinärmedicinsk tidskrift och potential för projektet att omsättas i bättre behandlings- eller diagnosmetoder.

Veterinärmedicinsk forskning utanför universiteten är ovanligt då finansiering ofta saknas, men med stöd från AniCuras Forskningsfond får även veterinärer som inte är knutna till universiteten stöd för att bedriva klinisk forskning.

– Jag är glad och tacksam att få möjlighet att genomföra mitt projekt. Klinisk forskning är viktigt för veterinärmedicinen, och ger också oss veterinärer och djursjukskötare en möjlighet att utvecklas i våra yrkesroller.

Det säger Sofie van Meervenne, veterinär på AniCura Kalmarsund, som driver ett av årets utvalda projekt. Det avser vilken roll könshormoner spelar vid idiopatisk epilepsi hos hund.

Övriga svenska mottagare av forskningsmedel är Ulrika Grönlund vid AniCura Group samt Katarina Varjonen och Helene Alm vid Albano.

De 11 forskningsprojekt som under 2018 tilldelas medel från AniCuras Forskningsfond presenteras på AniCuras hemsida www.anicuragroup.com.

Källa: AniCura

Inlägget 11 kliniska projekt får pengar ur AniCuras forskningsfond dök först upp på VeterinärMagazinet.

Forskare vid SLU och SVA har påvisat ett nytt circovirus, PCV3, hos svenska grisar. Lymfknutor från 49 grisar undersöktes och forskarna kunde visa att tio av dessa bar på smittan. Det är dock inte klarlagt om smittan påverkar djurens hälsa. 

Porcina circovirus (PCV) finns över hela världen och infekterar såväl tamgrisar som vilda grisar. Två porcina circovirus är kända sedan länge, det icke sjukdomsframkallande PCV1 och det sjukdomsframkallande PCV2. PCV2 anses vara en av de ekonomiskt viktigaste grissmittorna i världen, bland annat genom sin koppling till smågrissjukdomen PMWS.

Under 2016 upptäcktes ett nytt porcint circovirus, PCV3, i USA. Viruset hittades hos grisar med hjärtproblem, kraftig andnöd och/eller neurologiska symptom, samt i samband med reproduktionsstörningar. Upptäckten ledde till vidare efterforskningar och precis som övriga porcina circovirus verkar PCV3 vara geografiskt vitt spritt, och inte nödvändigtvis ge sjukdom hos infekterade djur.

Forskare vid SLU har i samarbete med kollegor vid SVA nyligen påvisat PCV3 hos svenska grisar. Lymfknutor från 49 grisar undersöktes och forskarna kunde visa att tio av dessa bar på smittan. Hela arvsmassan hos det svenska PCV3-viruset analyserades och visade stor likhet med PCV3 från andra delar av världen.

Ytterligare studier behövs för att ta reda på hur spritt viruset är i Sverige och för att kunna avgöra om PCV3, själv eller tillsammans med andra virus, har inverkan på grisars hälsa.

Källa: SLU Foto Annelie Blomström

Länk till den vetenskapliga artikeln här

Inlägget Nytt circovirus hittat hos svenska grisar dök först upp på VeterinärMagazinet.

Läkemedelsbolaget FarmPharma behöver pengar för att vidareutveckla en produkt för att behandla infektioner utan antibiotika. Pengarna tänker vd Igor Lokot (bilden) ta in genom crowdfunding.

FarmPharma säger sig ha den enda produkten på marknaden som ger prevention och behandling av infektioner utan antibiotika. Produkten uppges i ett pressmeddelande vara identisk med interferon, ”nötkreaturens egna försvar, och den ger ett naturligt sätt att öka djurens immunförsvar utan antibiotika”.

FarmPharma är ett helägt dotterbolag till Double Bond Pharmaceutical. Båda företagen är baserade i Uppsala. Igor Lokot är vd i båda, och han och hans sambo Yulia Mamaeva är de enda styrelseledamöterna. Double Bond Pharmaceuticals huvudverksamhet är att utveckla läkemedel mot cancer hos människa. Det är noterat på Aktietorget.

FarmPharma kommer enligt pressmeddelandet att verka inom utveckling och distribution av veterinärmedicinska produkter. Den första produkten är för prevention och behandling av bakterie- och virusinfektioner hos nötkreatur.

– Utöver en minskad antiobiotikaanvändning kommer produkten också att bidra till hållbar utveckling och förväntas ha en stor marknadspotential, säger Igor Lokot.

Crowdfunding-kampanjen för att finansiera vidare utveckling av läkemedlet för infektioner hos djur startade i dag, den 20 juni kl 8:30 hos FundedByMe. Målsättningen är att plocka in 5 miljoner kronor i investerade medel.

Källor: FarmPharma, DI, nyhetsbyrån Direkt m fl

Inlägget Antibiotikaresistens bekämpas via crowdfunding dök först upp på VeterinärMagazinet.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s utskott för djur (CVMP) har rekommenderat att det första veterinära stamcellsbaserade läkemedlet godkänns inom EU.

Medlet heter Arti-Cell Forte och har visat sig dämpa mild till måttlig hälta kopplad till ledinflammation hos hästar. Medlet injiceras direkt i den inflammerade leden och innehåller stamceller framställda hur hästblod. De har förmågan att utveckla broskceller, vilket i sin tur ska kunna bidra till reparera leden.

Enligt ett pressmeddelande från EMA har studier visat att sjuka hästar som har fått Arti-Cell forte har visat signifikanta förbättringar jämfört med placebo efter sex veckors behandling. Effekten höll i sig i ett år. De hästar som fick Arti-Cell forte behandlades samtidigt med ett NSAID-preparat.

Den biverkning som märktes var en svag försämring av hältan under den första veckan.

Utskottets utlåtande kommer nu att sändas till EMA för vidare beslut om tillåtelse att marknadsföra medlet i hela EU.

Källa: EMA

Inlägget Första stamcellsläkemedlet för djur på väg mot godkännande dök först upp på VeterinärMagazinet.

Efter det stora utbrottet av campylobactsmitta förra året har finska myndigheter utvärderat hur svenska myndigheter klarade att åtgärda smittan. Slutsatsen är att myndigheterna kunde ha jobbat bättre.

Utbrottet var det största som veterligt har drabbat Sverige och det tog tid att få kontroll över smittan. Sommaren 2017 beslöt därför  Folkhälsomyndigheten, SVA, Jordbruksverket och Livsmedelsverket att låta experter som arbetar på finska myndigheter utvärdera arbetet.

De finska experternas slutsats är att nästan alla inblandade parter kunde ha agerat både snabbare och effektivare. Bland annat anser de att ansvarsfördelningen och kommunikationen mellan myndigheterna måste bli tydligare.

De svenska myndigheterna tar nu hjälp av utvärderingen för att förbättra arbetet med stora livsmedelsburna utbrott och minska risken för nya utbrott.

– Livsmedelsverket har redan startat ett internt arbete för att minska risken för nya stora utbrott, men det är mycket välkommet med en extern granskning som tillför andra perspektiv, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket har även gjort en egen analys av utbrottet med förslag på åtgärder. Några exempel är tätare dialog med företag och branschorganisation, bättre uppföljning av rengöringen av transportburar, fortsatta kartläggningar av campylobacter på kycklingkött i butik och att fortsätta kommunicera råd till konsumenter om hantering av kycklingkött hemma i köket.

Källa: Livsmedelsverket

Inlägget Campylobacter: Myndigheter måste samordna sig bättre dök först upp på VeterinärMagazinet.

Veterinärer på rådgivningsföretaget Gård & Djurhälsan ber grisföretagare om hjälp med att samla in ben från halta suggor.

Benen som samlas in ska komma från halta suggor och gyltor efter första betäckningen. Syftet är att försöka kartlägga de bakomliggande orsakerna till att suggorna blir halta, och förbättra behandlingen av djuren. I dag avlivas ofta dessa suggor utan att skickas till obduktion och grundorsaken till hältan förblir okänd.

De insamlade benen kommer att undersökas på SLU:s obduktionslaboratorium. Insamlingen pågår till och med juli 2018.

Källa: Sveriges Grisföretagare

Inlägget Krafttag mot halta suggor dök först upp på VeterinärMagazinet.

Flera europeiska veterinärorganisationer protesterar mot den brittiska filmen ”Patrick”, som har premiär i Storbritannien den 29 juni. Veterinärerna oroar sig för att efterfrågan på trubbnosar nu ska öka.

Filmen distribueras av Buena Vista, ett Walt Disney-företag. Filmen handlar om en ung kvinna, Sarah, som får en mops av sin mormor. Förutom mopsen och Sarah figurerar en snygg veterinär i handlingen.

FECAVA, FVE och WSAVA har protesterat mot filmen och organisationen BWG har förhandlat med filmbolaget och fått igenom vissa åtgärder för att minska påverkan från filmen. Bland annat lär Disney ha gått med på att bidra till information om trubbnosar, tillåta utdelning av informationsblad till journalister och publik i samband med premiären, och lovat att inga mopsar ska uppträda i människokläder i samband med marknadsföringen av filmen.

Källa: Fecava

FECAVA: Federation of European Companion Animal Veterinary Associations.

FVE: Federation of Veterinarians of Europé

BWG: Brachycephalic Working Group

WSAVA: World Small Animal Veterinary Association

Inlägget Veterinärorganisationer på krigsstigen mot mopsfilm dök först upp på VeterinärMagazinet.

Wallenbergkontrollerade riskkapitalbolaget EQT vill sälja den finska husdjursjätten Musti Group, enligt Dagens Industri. Musti äger bland annat veterinärkedjan Vettris samt detaljhandelskedjan Arken Zoo.

Enligt DI:s källor har EQT fört samtal banker om tjänster kring en försäljning eller börsnotering av Musti Group. Förutom Vettris och Arken Zoo har Musti cirka 260 djuraffärer i Finland, Sverige och Norge.

En så kallad tvåårsprocess där förberedelser för olika slags affärer drivs parallellt uppges kunna starta i höst.

EQT, som även äger den brittiska veterinärkedjan IVC där Evidensia ingår, har inte kommenterat uppgifterna.

Enligt tidningen är Musti fjärde största företag i sitt slag i Europa. Störst är privatägda tyska Fressnapf. Köparen av Musti antas finnas bland de nuvarande konkurrenterna.

Hela affären ska ses i ljuset av en global uppköpsväg av produkter och tjänster kopplat till husdjur.

Källa: Dagens Industri

Inlägget Vettris ägarföretag till salu dök först upp på VeterinärMagazinet.

Den digitala veterinärtjänsten Firstvet får ett kapitaltillskott på 53 Mkr, enligt DI Digital. Det är riskkapitalbolaget Creandum som satsar pengarna, som ska användas till internationell expansion.

Creandum är mest känt för att ha finansierat digitala succéer som Spotify och betaltjänsten Izettle samt den digitala läkartjänsten Kry.

Även nuvarande ägare till Firstvet och ett antal experter på telemedicin kommer att bidra med egna pengar till satsningen, uppger DI Digital. Enligt Firstvets vd och grundare David Prien kommer expansion först att ske till Finland, därefter resten av Europa.

Firstvet uppges ha vuxit med 25 procent per månad och förmedlar nu omkring 4 500 samtal varje månad i Sverige. Just nu söker företaget fler veterinärer.

På bilden syns chefsveterinären Lina Gruvstad.

Källa: DI Digital

Inlägget 53 Mkr i riskkapital till Firstvet för internationell expansion dök först upp på VeterinärMagazinet.

Officiella veterinärers, (OV), bristande kontroll av hästpass i samband med slakt kan orsaka stora ekonomiska förluster. Det visar två fall på slakteriet Bäsinge Slakteri i Krylbo. Tonvis med livsmedel har fått återkallas och Livsmedelsverket krävs på skadestånd.

Det var i april 2018 som sex hästar levererades till slakt på Bäsinge Slakteri. En vikarierande OV på plats godkände att de kunde slaktas sedan samtliga hästpass granskats. Köttet från hästarna skars ner i bitar, blandades, och levererades sedan till charkbolaget Gustafskorv AB i Gustafs som använde det för att tillverka korv.

Mer än en vecka senare gick den ordinarie OV igenom hästpassen och upptäckte att det för ett av passen saknades sidor om medicinsk behandling och om djuret får användas som livsmedel. Hästen hade ett gammalt hästpass som ser annorlunda ut jämfört med dem som nu vanligen används och den aktuella sidan saknades. Enligt Livsmedelsverkets jurister borde hästen därför ha avvisats.

Konsekvensen blev att Gustafskorv fick återkalla cirka 2,1 ton korv från sina kunder i dagligvaruhandeln och slänga korven. Kostnaden för det påfördes Bäsinge slakteri som därför nu har begärt ett skadestånd av Livsmedelsverket på drygt 140 000 kronor.

– Först tillåter OV att slakta hästen. Sedan kommer man elva dagar efteråt och kräver att produkterna återkallas. Det skapar otroligt mycket merjobb, säger Jonny Nilsson, ägare i Bäsinge Slakteri.

Enligt Livsmedelsverket berodde missen på att den vikarierande OV gjort fel och inte kunde lägga in uppgifter om hästen i myndighetens system.

– Vikarien hade inte hunnit få tillgång till it-systemet. Då blev man tvungen att i efterhand lägga in uppgifter, säger Henrik Björnfot, avdelningschef på Livsmedelsverket.

Då upptäckte ordinarie OV felet?

– Ja.

JK har nyligen avgjort ett annat fall som inträffade förra året på samma slakteri. Då bedömde en annan OV att fem hästar kunde slaktas. Men en vecka senare upptäcktes att ett av hästpassen hade en notering om att den hästen skulle exkluderas från livsmedelskedjan. Allt kött från hästarna fick återkallas eftersom det även då skurits ner, blandats, och levererats till charkbolaget Gustafskorv AB i Gustafs. Slakteriet begärde skadestånd av staten med 57 004 kronor. JK beslutade om 23 128 kronor i ersättning till slakteriet. Det lägre beloppet berodde på att man ansåg att slakteriet medverkat till den uppkomna situationen genom att man underlåtit att själva kontrollera de aktuella hästpassen.

Jonny Nilsson är bekymrad över OV:s hantering i de båda fallen.

– Man blir nästan fundersam. Törs jag fortsätta slakta?

 Text Håkan Frisell

Bildtext: Det gamla hästpasset från slakttillfället i april på Bäsinge Slakteri. Sidor om medicinsk behandling och om djuret får användas som livsmedel saknas. Foto: Livsmedelsverket.

Inlägget OV brister i kontrollen av hästpass dök först upp på VeterinärMagazinet.

UDS och VH-fakulteten vid SLU har fått en ny europeisk specialist i kardiologi. Docent och universitetslektor Ingrid Ljungvall är nu Diplomate of the European College of Veterinary Internal Medicine inom subspecialiteten kardiologi.

Ingrid Ljungvall är den första som erhållit titeln på 20 år i Norden. Det innebär att UDS har två av de totalt fyra europeiska diplomates i kardiologi som finns i Norden. De som genomgår denna specialistutbildning passerar först en vidareutbildning inom allmän internmedicin, examineras i den allmänna examinationen som ECVIM-CA-residents först avlägger, för att sedan avsluta utbildningen med sex delexaminationer med kardiovaskulärt fokus.

– Från år 2000 har SLU erbjudit utbildningsplatser för framtida specialister inom ECVIM-CA (intermedicin, kardiologi och onkologi). Dessa utbildningsprogram är viktiga för universitetet då de säkerställer att vi har klinisk specialistkompetens. Det bidrar också till att veterinärutbildningen i Sverige håller en hög standard, säger professor och ämnesföreträdare inom internmedicin Jens Häggström. Han är också handledare inom ECVIM residency-programmen vid SLU.

Källa: SLU Foto: Kristin Johansson

Bilden: Ingrid Ljungvall undersöker en labradorvalp

Inlägget Ingrid Ljungvall är ny Diplomate i kardiologi vid UDS dök först upp på VeterinärMagazinet.

Chefer på Livsmedelsverket har fått dubbelt så stora lönepåslag som officiella veterinärer, OV, de senaste åren. Det skriver veterinären Anders Sandberg i ett öppet brev till Livsmedelsverkets generaldirektör. Han stödjer sig på lönelistor från verket.

Det hela började med att Anders Sandberg, specialist i livsmedelshygien, nyligen blev kontaktad av några OV. De ville granska löneuppgifter utan att skylta med sina namn – av rädsla för vad Livsmedelsverket skulle göra. Anders Sandberg har tidigare själv jobbat många år i olika positioner på Livsmedelsverket.

Han bad att få ut löneuppgifterna från myndigheten och fick det utan problem. Sedan han och de aktuella OV gått igenom lönelistorna drar de bland annat slutsatsen att medianlönen för chefer på myndigheten stigit med 7,5 procent sedan år 2015. Motsvarande löneutveckling för OV och veterinärinspektörer har varit lägre än 4 procent.

I sitt öppna brev till Livsmedelsverkets generaldirektör ställer Anders Sandberg en rad frågor, bland annat varför OV har haft en sämre löneutveckling. Men några svar har han hittills inte fått.

Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel är biträdande områdeschef, och tillika OV, på Livsmedelsverket. Hon har läst brevet men känner inte igen de slutsatser som dras.

– Jag kan inte säga om siffrorna stämmer eller inte. Jag tror säkert att den här brevskrivaren har räknat rätt utifrån det underlag han har. Men jag kommer inte fram till de siffrorna när jag tittar på hela kollektivet, säger hon.

Enligt Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel har Livsmedelsverket inte gjort den här typen av analyser. I stället för att titta på löneökning fokuserar verket på löner och lönebildning.

– Om det blir en ökning eller inte kan bero på många saker. Veterinären kan vara ny och har kommit in på en förhållandevis hög lön. Då blir inte ökningen så hög i början.

Dessutom anser hon inte att det är relevant att jämföra löneökningar mellan OV och deras chefer under perioden 2015 till 2017, eftersom det har skett en stor omorganisation under den tiden.

– Mellan 2015 och 2017 har chefernas uppdrag förändrats kraftigt. Så att jämföra våra chefer med OV under den perioden när som att jämföra äpplen med päron.

Uppgiften att OV oroar sig för repressalier om de själva begär ut uppgifter från myndigheten förvånar Mona-Lisa Dahlbom-Wiedel.

–Jag tycker det är mycket märkligt. Man kan begära ut sådana här uppgifter helt anonymt om man skulle vilja, säger hon.

Det öppna brevet väntas Livsmedelsverket formellt besvara under nästa vecka.

Text Håkan Frisell

Inlägget ”Livsmedelsverkets veterinärer missgynnas lönemässigt” dök först upp på VeterinärMagazinet.

Vi är ett privatägt Djursjukhus i Lund som erbjuder både basal och avancerad vård och omsorg till våra djurägare och deras djur. Hos oss får du möjlighet att arbeta i en inspirerande och utmanande miljö med hög kompetens inom olika veterinärmedicinska områden.

Vårt djursjukhus öppnades 1969 av familjen Lundberg, som fortfarande är ägare. Vi bedriver idag ett toppmodernt sjukhus med alla resurser för att ge kvalitativ vård för smådjur. Vi satsar mycket på både personlig samt gemensam kompetensutveckling, och vi tror att tydlighet, trygghet, kunskap och omsorg lägger grunden för en professionell vård samt en välorganiserad verksamhet. Vår utrustning är modern och det senaste tillskottet till maskinparken är en CT. Vi har intressanta och vårdkrävande patienter och vår operationsavdelning erbjuder avancerade mjukdels- och ortopediska ingrepp. Vi har även fördjupad kunskap inom odontologi samt en nybyggd välutrustad tandavdelning. Vi tar emot remitterade patienter från stora delar av Skåne.

Vi söker dig som är legitimerad djursjukskötare. Vi tror att du redan har arbetat några år på klinik eller sjukhus och har erfarenhet av narkos. Du vill utvecklas vidare i din yrkesroll och värdesätter att vara en del av ett engagerat team med omsorg för varandra.

Anställningen är tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse.
Arbetstider varierande dag-, kväll- och helgtjänstgöring. Nätter kan förekomma.
Har du frågor kring tjänsten kontakta sköterskechef Åsa Nugin 0707-22 81 91.
Ansökan skickas till asa.nugin@lundsdjursjukhus.se
Urval och intervjuer sker löpande.

Varmt välkommen med din ansökan!

Inlägget Leg Djursjukskötare sökes till ett engagerat team i Skåne län dök först upp på VeterinärMagazinet.

Efterfrågan på djursjukvård har ökat kraftigt de senaste åren. Bättre möjligheter att jämföra djurförsäkringar kan leda till att kostnaderna för djurägare kan hållas tillbaka. Det visar en ny rapport från Konkurrensverket där det bland annat föreslås att konsumenttjänstlagen ändras så att även djur omfattas.

Djurägare i Sverige är mästare i Europa på att försäkra sina djur. Förra året betalade landets djurägare närmare fyra miljarder kronor till försäkringsbolagen. Samtidigt är det svårt att jämföra villkor mellan försäkringarna. Premier, villkor, vad som täcks av försäkringen, och olika typer av självrisker gör det mycket svårt för djurägarna att jämföra.

Husdjur betraktas allt oftare som familjemedlemmar, och betalningsviljan är stor om de blir sjuka.  Det framgår av Konkurrensverkets rapport ”Bättre konkurrens om fler byter djurförsäkring – Bara hälften fick full ersättning”.

– Med större möjligheter att jämföra mellan försäkringsbolag skulle konkurrensen stärkas, och det skulle gynna djurägarna, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten, i ett pressmeddelande.

Många djurägare upplever försäkringsskyddet som begränsat. Mindre än hälften av de som deltog i en undersökning svarar att de fick full ersättning efter att självrisken var betald vid det senaste besöket hos veterinären.

I rapporten föreslår Konkurrensverket att branschen eller andra intressenter bygger upp tjänster där priser och villkor på djurförsäkringar kan jämföras.

Konsumenttjänstlagen omfattar i dag inte djur, vilket bland annat gör det svårt att klaga på en felaktig behandling. Detta bör ändras, föreslår Konkurrensverket. Möjligheten att byta djurförsäkring bör också bli bättre, vilket i sin tur skulle leda till ökad konkurrens anser verket.

– Dagens små möjligheter att kunna byta djurförsäkring innebär en inlåsningseffekt som inte gynnar djurägarna, framhåller Rikard Jermsten.

Läs hela rapporten här.

Källa: Konkurrensverket

Inlägget Förslag från Konkurrensverket kan leda till lägre kostnader för djurägare dök först upp på VeterinärMagazinet.

Inlägget Ny digital tjänst erbjuder specialisthjälp dök först upp på VeterinärMagazinet.

”Självklart ska Livsmedelsverkets veterinärer ha rätt lön. De ska också ha bra arbetsvillkor och goda möjligheter att växa i sin arbetsroll. Det är en förutsättning för att vi som myndighet ska kunna rekrytera och behålla våra medarbetare – och ytterst för att den viktiga livsmedelskontrollen ska fungera.

På Livsmedelsverket gäller individuell lönesättning. Att tala om ”veterinärkollektivet” eller löneökningar enskilda år är därför varken rättvisande eller meningsfullt. Det finns inga generella årliga löneuppräkningar. Ansvar, svårighetsgrad, resultat och skicklighet. Det är de kriterier som styr den enskilda medarbetarens lönenivå. Det betyder att våra medarbetare har möjlighet att påverka sin egen löneutveckling. Det tycker vi är en bra lönepolitik.

Veterinärernas löner ska naturligtvis vara marknadsmässiga. Vi – som alla andra arbetsgivare – måste förhålla oss till löneläget på arbetsmarknaden. Konjunktur samt tillgång och efterfrågan på olika kompetenser påverkar lönerna.

Lönestatistik visar att Livsmedelsverkets veterinärlöner hänger med. Enligt Saco kan en nyexaminerad veterinär räkna med en ingångslön på mellan 29 000 och 33 500 kronor. Livsmedelsverket erbjuder ingångslöner som ligger i nivå och över detta. Lönen höjs sedan i takt med att veterinären blir skickligare och tar på sig större ansvar. Det finns goda möjligheter att utvecklas – och det märks också i lönekuvertet.

Även den statliga lönestatistiken visar att lönerna för Livsmedelsverkets veterinärer står sig väl vid en jämförelse.

Det är inte svårt att få ut löneuppgifter från Livsmedelsverket. Alla medarbetare – ja, vilken medborgare som helst – har rätt att begära ut olika typer av lönestatistik eller andra offentliga handlingar. Det är inte bara en rättighet – utan en självklarhet och ett av fundamenten för ett öppet och demokratiskt samhälle.

Vi är stolta över våra officiella veterinärer. De är nyckelpersoner i den svenska livsmedelskontrollen och gör skillnad för många, varje dag. Våra veterinärer arbetar både för djurens bästa och för konsumenternas hälsa; de underlättar för företagen att göra rätt. De gör verklig samhällsnytta.

Sedan årsskiftet har vi haft glädjen att välkomna 16 nya veterinärer inom livsmedelskontrollen. Under förra året rekryterade vi 45. Det ser vi som ett kvitto på att vi kan erbjuda bra och marknadsmässiga löner. Men minst lika viktigt är att vi är en trygg arbetsgivare som kan erbjuda ett meningsfullt arbete, bra arbetsvillkor, teamarbete och goda utvecklingsmöjligheter.”

Repliken är undertecknad av Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Inlägget Livsmedelsverket i replik: Våra veterinärlöner står sig väl dök först upp på VeterinärMagazinet.

Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm har funnits i över 50 år och är ett av Sveriges mest välrenommerade djursjukhus. Vi bedriver kvalificerad djursjukvård dygnet runt, året om och till oss är djurägarna alltid välkomna.

Arbetsuppgifter
Vi söker nu en ny avdelningsansvarig till vår välutrustade operationsavdelning. Den avdelningsansvariga har ansvar för den dagliga driften av avdelningen genom att planera, leda och fördela arbetet på avdelningen. Arbetet innebär vidare att driva och utveckla arbetet på avdelningen framåt tillsammans med chefveterinärerna på avdelningen. Du har personalansvar för djursjukskötare och djurvårdare på avdelningen, vilket bland annat innebär medarbetarsamtal, lönesamtal och coachning. En viktig del av arbetet är att tillsammans med övriga avdelningschefer på djursjukhuset se till att optimera bemanning, samt rekrytera och introducera nya medarbetare. I tjänsten ingår även kliniskt arbete med anestesi och att assistera under operation.

Vem söker vi?
Vi söker dig som är legitimerad djursjukskötare eller veterinär och har ett stort intresse och erfarenhet av att arbeta med anestesi och arbete på en operationsavdelning. I fall att du har vidareutbildning inom anestesi är det meriterande. Vi är ett stort djursjukhus som tar emot många komplicerade kirurgiska fall som för rätt person är spännande och utvecklande.

Du trivs i en roll där du får möjlighet att motivera och coacha andra och har gärna tidigare erfarenhet av en ledande befattning inom djursjukvård. Du är en engagerad, driven och flexibel person som gillar att strukturera upp arbetet för att kunna bedriva bästa möjliga vård till djuren.

Vi är ett stort djursjukhus med en stor grupp medarbetare vilket betyder att du får möjlighet att samarbeta med många kompetenta och trevliga kollegor även utanför operationsavdelningen. Du trivs med att arbeta både i team och självständigt samt har en vilja att samarbeta och bidra till att verksamheten utvecklas.

Vad erbjuder vi?
Vi erbjuder dig en möjlighet att bli ansvarig för en välkänd och välfungerande operationsavdelning med utbildad och erfaren personal. Vi tar emot patienter från hela Sverige tack vare den särskilda kompetens och erfarenhet som finns på vårt djursjukhus och du får möjlighet att samarbeta med kompetenta veterinärer inom kirurgi, ortopedi, medicin och ögon, så väl som våra kompetenta djursjukskötare och djurvårdare.

För oss är du en viktig och värdefull person, och får utvecklas i rollen som både ledare och djursjukskötare. Dels genom lärande på arbetsplatsen men också genom såväl intern som extern utbildning.

Vårt djursjukhus ligger i natursköna Strömsholm och vi är ett mycket välutrustat djursjukhus och har en operationsavdelning med teknisk utrustning av senaste modellerna.

Om du vill bli en del av vårt positiva och engagerade team som gör allt för att djur ska få bästa möjliga vård och djurägare bästa service är du varmt välkommen med en ansökan.

Anställningsvillkor
Tjänsten är en tillsvidareanställning på 100 %. Provanställning tillämpas.

Ansök här!

Inlägget Avdelningsansvarig operation Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm i Västmanlands län dök först upp på VeterinärMagazinet.

Vi söker nu en legitimerad djursjukskötare alt. djurvårdare med utökad nivå till Arvika Smådjursklinik, som drivs av Solstadens Smådjursklinik i Karlstad. Kliniken ligger centralt belägen i Arvika och är utrustad med röntgen, ultraljud, laboratorium och en operationsavdelning. På kliniken arbetar idag 2 legitimerade djursjukskötare och 1 veterinär.
Tjänsten innebär utöver ordinarie sysslor, även ansvar för personal och daglig drift. Tjänsten är på 80-100% och är schemalagd på enbart vardagar. Anställningen föregås av provanställning i 6 månader.
Vi söker dig som är positiv, flexibel, ansvarstagande med hög känsla för service och alltid med djurägare och djuret i fokus.

Urval kommer ske löpande, så skicka in din ansökan redan idag till:
gunilla@solstadenssmadjursklinik.se

Inlägget Leg. djursjukskötare till Arvika i Värmlands län dök först upp på VeterinärMagazinet.

Vi på Solstadens Smådjursklinik i Karlstad söker nu en legitimerad djursjukskötare.
Solstadens Smådjursklinik ligger några kilometer utanför Karlstad centrum. Kliniken är välutrustad med operationssalar, digitalröntgen, laboratorium, ultraljud, vårdavdelning och en rehab avdelning med bassäng och WTM.
Vi har även en tandavdelning med tillhörande tandteam.
Tjänsten är 80-100% och schemalagd arbetstid.
Resor till filial i Arvika och Kristinehamn kan förekomma. Anställningen föregås av provanställning i 6 månader.
Vi söker dig som är positiv, flexibel, ansvarstagande med hög känsla för service och alltid med djurägare och djuret i fokus.

Urval kommer ske löpande, så skicka in din ansökan redan idag till:
gunilla@solstadenssmadjursklinik.se

Inlägget Leg. djursjukskötare till Karlstad i Värmlands län dök först upp på VeterinärMagazinet.